Senils tillhåll

Fick ett mail av en kompis nyss som bara är för kul. Undrar om det verkligen är en elev på mellanstadiet som skrivit det eller om det bara är någon som haft för lite att göra.

Lite kul läsning :-) Uppsatsen är skriven av en elev i mellanstadiet

Nyttan med Kon

Kon är ett husdjur… Men den finns också utanför huset. Och den lever ofta
på landet, men den kommer också in till staden, men bara när den skall dö. Men
det bestämmer den inte själv.

Kon har sju sidor… Den översta sidan – Den nedersta sidan – Den främre
sidan – Den bakre sidan – Den ena sidan – Den andra sidan- Och den invändiga sidan.

På den främsta sidan sitter huvudet… Och det är för att hornen skall ha
något att sitta fast på. Hornen är av horn och dom är bara till prydnad. Dom
kan inte röra på sig, men det kan öronen. Dom sitter på sidan av hornen. Kon
har två hål framme i huvudet. Dom kallas ko-ögon. Kons mun kalles mule. Det
är nog för att den säger mu.

På den bakersta sidan sitter svansen… Den använder den för att jaga bort
flugor med, så att dom inte ramlar ned i mjölken och drunknar.

På den översta sidan – Och den ena sidan – Och den andra sidan, är det bara
hår… Det heter ko-hår och har alltid samma färg som kon.
Färgen på kon heter kulör.

Den nedersta sidan är den viktigaste för där hänger mjölken. Och när
mjölkerskan öppnar kranarna så rinner mjölken ut. När det åskar så blir
mjölken sur… men hur den blir det har jag inte lärt mig ännu. Kon har fyra
ben… Dom heter ko-ben. Dom kan också användas till att dra ut spikar med.
Kon äter inte så mycket, men när den gör det äter den alltid två gånger. Dom
feta korna ger helmjölk. När kon är dålig i magen ger den ost. I osten är
det hål.
Men hur den gör hålen har jag inte heller lärt mig ännu.

Kon har gott luktsinne… Vi kan känna lukten av den på långt håll. Kons
valpar heter kalvar. Kalvens pappa heter tjur, och det gör kons man också.
Tjuren ger inte mjölk och är därför inte ett däggdjur.

Den som kommer och hämtar kon när den blir gammal heter ko-fångare. Den
sitter ofta framme på bilar. Så blir kon slaktad, man häller mjölken i
tetror som vi kan köpa i affären. Kons fyra ben skickas till
snickaren. Det kallas återanvändning.

Som man kan se är kon ett nyttigt djur. Och därför gillar jag kon väldigt
mycket.

En polare lurade med mig ner till bion för att se Wall-e, trots att det var svenskt tal. Var ganska skeptisk till just att det var svenska röster, men det var rätt lungt. Det pratas inte så mycket som jag befarat.

Filmen får helt klart en femma i betyg. Vi lyckades dessutom hitta en salong som inte hade otroligt obekväma stolar, vilket var fallet när vi såg X-files.

Liksom på filmer som vänder sig till den äldre publiken ( åldersgräns 15år ) så förstod nästan alla i salongen den otroligt lätta ”uppförandekod” som finns när man går på bio.

1. Stäng av mobilen
2. HÅLL KÄFTEN! Skratt å enstaka kommentarer, förutsatt att man har en lagom ljusnivå,  är tillåtna.

Den första regeln lyckades alla otroligt nog hålla denna filmen. Antar att det har med den unga publiken att göra. Den andra regeln var däremot väldigt svårt för de tre ungj…arna som satt bakom mig. Det var livliga diskussioner om nått fotbollslag, hur mycket godis vem hade ätit och varför. Dessutom så var det ett himmla prasslande i chipspåsar och andra konfektyrbehållare av prasslande karaktär. När de sen började slåss med sina då tomma festisflaskor och när en av flaskorna är så nära att träffa mig i huvudet att jag känner hur den stryker håret så fick det vara nog. Vänder mig om och väser några väl valda ord åt dem. Väldigt snopna sitter de som ljus resten av filmen, de 5-10 minuterna som var kvar.

Det borde vara tillåtet att ha med sig en Tazer så att man kan tysta störande element. Allt från überprasliga förpackningar, högt prat, folk som ska lämna stolen av någon anledning mitt i filmen och framförallt de som envisas med att ha ljudet på/prata i telefonen under filmen borde få smaka på en eller flera tazers, beroende på hur många det behövs för att få personen att tänka över sin situation.