Hade en massa skumma drömmar inatt.
Först så åkte vi till Estland, jag, Possan och Rönnis. Possan hade hyrt en Volvo av lyxigare modell. Varför vi var där verkade oviktigt, men efter vägen hittade vi en stor butik som var en blandning mellan Hobbex och Elfa. Allt låg framme i hyllor och lådor. Dessutom kunde man köpa elektronikkomponenter på lösvikt.
Så efter att ha shoppat loss ett tag så kommer vi ut igen. Halvvägs till bilen så tvärstannar allihopa exakt samtidigt. Vi har fått syn på våran bil, eller snarare det som är kvar av den. För kvar är bara ett utbränt skal.
Det hände en massa mer, men vad det var har försvunnit. Det innefattade ett gäng med järnrör som kom emot oss och såg allt annat än trevliga & välvilliga ut.
I nästa sekvens så bodde jag i en lägenhet nere på stan. Men det var nå konstigt med den mindre av de två hissarna i trapphuset. Den hade snetak där det snea börja i midjehöjd. Sen blev det inte bättre att hissen inte var mer än ca 7-8 dm djup. Så jag fick lov att sitta på huk för att överhuvudtaget få plats.
Den stora hissen verkade dock vara okej, för jag kommer ihåg att jag tyckte att det var konstigt att den lilla hissen var så konstruerad när den stora var normal.
Dock måste jag nog säga att utgången från lilla hissen var nästan konstigare än själva hissen. Man fick lov att klättra på en balk för att komma från hissen till våningsplanet.
När jag väl kommer till min ytterdörr och tar upp nyckeln så kommer det fram en man och håller fram ett visitkortsaktig lapp som säger att han är skatteinspektör (eller nå liknande) och han säger sig vilja prata med mig om, vad det du nu var för något, som jag tydligen enligt honom var ansvarig för. Dock så hade jag inte ens hört talas om stället där han påstod att jag var ordförande.
Försökte vänligt förklara att han nog fått tag på fel person och att jag inte ens visste vad han snacka om. Men efter att ha stått där och pratat inför döva öron i ca fem minuter så gav jag upp och slog igen dörren efter mig.
Några timmar senare så kommer jag ut från badrummet och då sitter det fem personer i mitt vardagsrum, alla okända och uppklädda i kostym.
Dom är tydligen där i samma ärende som personen utanför dörren, fast det gäller en organisation som jag tydligen sitter som kassör. Även denna gång har jag ingen aning va dom pratar om så jag kastar, nästan handgripligen, ut dom.
Nu står jag på en hög bro tillsammans med min broder. Bron går över en bred älv. Av någon anledning står jag på knä och undersöker något på marken. Helt plötsligt känner jag nått som snuddar huvudet och ögonblicket senare hör jag hur ett par inlines med tillhörande person landar en bit till höger. Killen har alltså hoppar över mig. Jag skrattar till och tittar lite på honom medan han förbereder sig på att göra det igen..
Denna gången ska han tydligen hoppa baklänges. Dock så verkar det bli lite snett och högt för helt plötsligt så ser jag hur han baklänges med en förvånad min hoppar över broräcket. Jag hinner lagomt ställa mig upp och titta över räcket innan han landar i vattnet 20-25 meter ner.
Även fast han landar på ryggen så verkar han helt oskadd. Han hade dock tur, han landa bara ett par meter från en bropelare som stack ut en bit bara en halvmeter under vattenytan. Hade han landat på den så hade han nog inte mått så bra.
Efter en stund så kommer han gåendes på bron och stannar till framför mig. Det första och enda han säger är: Mitt bluetoothheadset blev blött.
Jag lånar ut min badhandduk som jag (konstigt nog) har med mig. Hans polare kommer fram och säger något fyndigt, som jag har glömt bort vad det var…




























Inlägg (RSS)