Senils tillhåll

Idag när jag kom hem låg det ett brev från OnOff på dörrmattan. Tydligen börjar deras sommarrea idag, men eftersom jag har onoff-kort så inbjöds jag att att komma på ”tjuvstarten” mellan 17-21 den 7 juni..
Mig vetligen var den 7 juni IGÅR!
Bra att man får inbjudan en dag för sent! Nå på OnOff’s pr-avdelning behöver en ny kalender..

Nu har jag fått rtc:n att sammarbeta med övriga kretsen.. Så nu visar den tiden. Ja, sånär som på en siffra då jag varken hade plats på labbplattan eller några fler 7-segment.

En å annan kabel gick det åt för att få upp allt på labbplattorna. Tur att det blir mindre sladdar när det är klart

Nu är det bara det jobbiga kvar.. tillverka de stora siffrorna och sen få till nått snyggt sätt att skicka signaler mellan dom..

Varför har vi ingen sån här parad i Sverige. Det lär finnas hur många uttråkade småbarnsföräldrar med en massa uppdämd kreativitet som skulle få nått att göra

Flera bidrag hittar ni här.

Det elektriska på första siffran blev klart idag. Dessutom så funkar det, sånär som på en kallödning vid ett motstånd,  men det är ju lätt åtgärdat.

Siffran består av 7 segment som är utskurna ur en frigolitbit i måtten 30×21 (A4). Varje segment lyses upp med tre led:ar av otroligt standardcraptyp.  För att få det att bli ett mer jämt ljus så ska jag ha något framför som blurrar ljuset. Har inte hittat något tills nu, när jag av en slump testa med en skärbräda, modell halvt genomskinlig. Har till o med varit upp till den lokale ”vi har allt inom glas”-killen å frågat om han hade något. Men jag tror inte att vi riktigt förstod varandra. :/

Blir väl att ta med sig skärbrädan upp å höra om han har något som är kompatibelt och vad han ska ha för det.

Sen är det bara att klura ut hur man ska bygga ramen på ett sätt som både är snyggt å praktiskt…

Har nu påbörjat ett nytt projekt som innefattar en RTC, en arduino, ett antal stora frigolitbitar, ett antal blandade ic-kretsar och en rackarns massa led:ar.

Är det någon som läser detta som råkar ha en hotwire cutter, ser ut som en bågfil fast med en tunn ståltråd istället för sågblad, så vill jag jättegärna låna den. Blev inte riktigt så rakt som jag ville ha det med en brytbladskniv. :/

Fick nå infall att jag skulle gå å se Clash of the Titans på bio, i Falun. Hur tänkte jag då ?!

Det är ju allmänt känt av alla som någonsin har varit på SFbio:n i Falun att om man väger mer än 10 kg så är golvet troligen bekvämare att sitta på  än stolarna. Man får iofs lite svårt att se något, men man sitter då skönare.  Eftersom jag inte har varit där på långe så tänkte jag att det kanske hade blivit bättre.. Men inte. Träsmak innan reklamen ens var över.

Hade ”tvingat/lurat” med min broder för att få lite sällskap. Eftersom jag hade ett par gratisbiljetter som behöver göras av med innan dom gick ut så spenderade jag lite pengar på att köpa lite tilltugg till filmen. Normalt tycker jag att det är hutlöst dyrt, men eftersom filmen var gratis så… Kolla lite snabbt på ”menyerna” som fanns, å bestämde mig för en STOR popcorn med tillhörande dricka. 60 SPÄNN! Men tydligen ingick det två drickor, så broder fick den ena.

I början smaka det riktigt gott å filmen kom igång lite.. Men ju längre ner jag kom i byttan desto saltare blev popcornen. Nu tycker jag  att det ska vara lite salt på popcorn, men till en gräns.

Sådär 1/3 ner i byttan så förstår jag varför man får med två drickor. Jag tror bannemej att dom har rullat popcornen i salt! Det var dom mest salta popcornen jag någonsin ätit! Två drickor hade nog inte räckt för att motverka saltet.. Läpparna känns fortfarande, tre timmar senare, uttorkade. :/

Hmm va negativt det blev.

Det som var bra var att det under HELA filmen inte var nån som skulle sms:a/ringa/blev uppringd eller störde Iofs. så var vi 6 personer i hela salongen, så det kan ha med det att göra…

ah, filmen ja.. Den får två vissna blommor av fem möjliga.

Vissna blommor ja. Fick en av mamma, ja alltså inte vissen, den mådde bra då,  när jag fyllde år med de betryggande orden: ”Den talar om när den är törstig, då blir den lite hängig”.

Som ni ser på bilden så mår den inte allt för bra.  Men vad förvänta hon sig när hon ger mig en blomma som kräver vatten var tredje DAG!? Hon vet vad som gäller.. var tredje VECKA om dom är snälla å jag kommer ihåg det.
Det är sen gammalt. Den taktiken funkade jättebra på mina gamla blommor… Innan blomstraincidenten.

Har haft denna ”moodlamp” uppkopplad på labbdäck i ett par veckor (dock med alla led:arna på rad) och i helgen så bestämde jag mig för att det var mycket roligare att sätta ihop den ”på riktigt” än att gå å lägga sig. Efter att ha lött å fipplat med kablar i ett par timmar så blev resultatet som ni ser på bilden till höger.

Ja du ser rätt, det är 16 saltkar utan lock som står upp o ner på en plastlåda. Det som inte syns så bra är att i varje saltkar sitter det en lysdiod. Det som syns i lådan är labbdäcket allt är kopplat på. Det som inte syns på bilden är Arduinon  som gör allt jobb.

Detta är bara en temporär lösning tills jag får tag på en träskiva att ställa fast allt på. Behöver dock införskaffa/låna lite prylar för vidare byggnation..

• 2 st träbitar  – 170 x 170 x <15 mm
• 1 st 33 mm träborr
• 1 st sticksåg.
• Något som övertalar saltkaren att stanna på träbiten

Jag funderar även på om det skulle bli snyggt om man spreja saltkaren med frostspray, men jag har inte bestämt mig än.

Tills jag blir klar med resten av bygget får ni här en liten ”in action” video.

Förra helgen när jag var å handla så var jag lite sugen på godis, dock var jag trött på de varianterna jag bruka äta, så jag börja gå igenom sortimentet lite mer noggrant.
Hittade ”Ekorrens ekologiska små godis – Klassisk blandning”. Även om den var dyr (24 kr för 150 g, eller 160 kr/kilo) så tänkte jag att det kanske var värt att prova.

Men jag måste säga att jag blev lite besviken. Trots att baksidan på påsen utlovar upp till 15 % fruktjuice för smaksättning så tyckte jag att det blev lite väl anonyma smaker. Vissa bitar hade en så pass anonym  smak att det var omöjligt (iaf för mig) att komma fram till vad dom skulle smaka.

Men visst, 99.93% av innehållet är ekologiskt och tycker man det är jätteviktigt så har man nu ett alternativ. Men jag kommer att fortsätta att äta det ”hederliga” godiset. Åtminstone tills det kommer ett alternativ som är lika gott.

Helvitt, utan någon som helst nyans i är kanske en av de tråkigaste färgerna man kan ha i ett rum. Jag förstår verkligen inte dom som målar hela sitt hem i denna tråkiga färg.

Men å andra sidan så borde den som valt aprikosrosa skjutas.. LÅNGSAMT.

Tycka vad man vill om vitt, men det blev ju inte sämre än vad det var innan. En annan bra sak med den nya färgen är att den sitter kvar på väggen… En egenskap som den gamla färgen hade lite problem med på utvalda ställen

Nu ska jag bara ringa kvartersvärden och tigga till mig ett nytt badrumsskåp. Jag tycker inte att rostfläckarna passar till det vita.

Lite jobbigt är det att jag inte får ha vatten väggarna på en vecka.. Om jag inte gör som Ingela föreslog. Ta hem en stor säck från jobbet och stå under den och duscha. Okej att foilpåsarna är av storleken att man skulle kunna smuggla in en mindre båtlast med illegala flyktingar (om dom inte hade varit genomskinliga, ja påsarna alltså ). Men det verkar lite bökigt iaf. Dessutom så har min mamma sagt att man inte får ha påsar över huvudet, man kan faktiskt få syrebrist å dö och jag lyssnar alltid på vad hon säger.

Så tills på tisdag blir det till att ”våldsgästa” folk och låna deras duschar Så om jag ringer på och har handduken i högsta hugg så är det inte för att jag har läst ”Liftarens guide till galaxen” för många gånger, utan jag vill bara låna duschen en sväng

Den stora skrällen är dock, här måste jag å det bestämdaste be er sätta er ner om inte redan sitter, att jag har bestämt mig för att inte ta in badkaret igen.
Men jag kan lugna er med att man faktiskt KAN sova även i duschen

Once upon a time, there was a wise man who used to go to the ocean to do his writing. He had a habit of walking on the beach before he began his work. One day, as he was walking along the shore, he looked down the beach and saw a human figure moving like a dancer. He smiled to himself at the thought of someone who would dance to the day, and so, he walked faster to catch up. As he got closer, he noticed that the figure was that of a little boy, and that what he was doing was not dancing at all. The young man was reaching down to the shore, picking up small objects, and throwing them into the ocean.

He came closer still and called out ”Good morning! May I ask what it is that you are doing?” The little boy paused, looked up, and replied ”Throwing starfish into the ocean.”

”I must ask, then, why are you throwing starfish into the ocean?” asked the somewhat startled wise man.
To this, the little boy replied, ”The sun is up and the tide is going out. If I don’t throw them in, they’ll die.”
Upon hearing this, the wise man commented, ”But, young man, do you not realize that there are miles and miles of beach and there are starfish all along every mile? You can’t possibly make a difference!”

Discouraged he began to walk away. Suddenly the little boy bent down, picked up yet another starfish, and threw it into the ocean. As it met the water, he said, ”It made a difference for that one.”.

The Starfish Story
adapted from The Star Thrower
by Loren Eiseley